Jag ligger och funderar, när jag funderar brukar ofta mina tankar se väldigt roliga och löjlga ut när jag sedan skriver dem svart pa vitt, för det är sådan jag är lite så där små rolig. Mina kloka tankar håller jag oftast för mig själv och ältar fram och tillbaka. Efter ett längre tag känns tankarna helt plötsligt ännu klokare, dessa tankar känner inte jag ett måste av att dela med mig eftersom dem oftast anses vara väldigt personliga.
När jag har dessa kloka tankar cirkulerande i mitt huvud får dem mig att känna mig just klock och en anng allmänbildad. Eftersom tankarna far mig, observera mig, att känna mig klok har jag inget större behov heller att blotta mig för andra människor och visa min "klokhet". Jag tycker att det räcker att jag är tillfredställd av mina tankar och min klokhet och jag behöver inte ha bekräftat från andra att jag är klok.

Jag skulle inte beskriva mig själv som vidare smart, jag menar allmänbildad när det gäller geografi och språk tillexempel, jag är mer en person som är intresserad i hur andra människor tänker och lever. Att ha en konversation med en annan människa och få dela kunnskap och upplevelser tycker jag är så mycket mer intressant och viktigt jämförande med om Gutalope är en stad eller ett land.
Att vissa människor har ett visst beteende mönster och gör samma saker i liknande sitautioner är något att jag föredrar att observera mer jämförande om salt löser sig i vatten eller inte.
Självklart är det alltid bra att ha kunnskap om dessa ting ( geografi och Kemi) också men det jag menar är att man är inte dum i huvuet om man inte vet. 
Som jag, jag har gåvan att vara klok och i att vara klok ingår det så många olika egenskaper. För att vara klok måste du ha förståelse, du måste kunna finna insikt, du måste vara realistisk, du måste kunna se ur någon annans ögon och inte se alla händelser från endast en och samma vinkel. Dessa är bara några av få egenskaper som gör en människa klok. Så där klok som jag är.
Och att vara klok är, enligt mig, också en sorts allmänbildning. För att bli klok krävs det att det cirkulerar väldigt mycket tankar i huvudet och att du ältar tankarna och bearbetar dem.

detta var egntligen inte vad jag skulle börja skriva och jag tror att dem flesta inte förstår vad jag vill ha sagt men åtminstonde gör jag det och att jag kommer gå tillbaka och läsa dethär är ett som är säkert. Och då kommer jag små le för mig själv för när jag kommer läsa detta, säg om några månader, då kommer jag vara så mycket klokare. Jag älskar att jag tillåter mig sjalv att släppa lös tankar och känslor i mitt huvud och bearbeta dem. Många människor håller tankar och känslor tillbaka och det hindrar lite den kloka utvecklingen, kanske handlar det om rädsla, man är rädd för att inse vilken sorts människa man är och inse att man verkligen inte är perfekt på alla håll och kanter. Att inse detta leder till hårt arbete - att ändra sina dålga vanor! 
Det är ju trots allt självupplevda situationer man måste börja med att bearbeta och förstå sig på innan man ger sig på någon annans. För jag tror att om man förstår sig på sig själv, vilket verkligen inte alltid kan vara så lätt, kommer det bli lättare att förstå och få förstålse för andra!

Ska börja på min bok nu. 

Ciao