Aurevoir!



Sitter har nere pa mitt, faktiskt, nystadade rum. Jag vet dock inte vad det ar som gor det, men nar jag tittade pa bilder pa min dator som jag tog nar mitt rum var nystadat, sag det mycket renare ut.
Kan bero pa de tva stora kartongerna som Alena kom hit och slangde in igar. Hon fick inte ner allt i sin resvaska till Tunisien, snall som jag ar ska jag skicka allt via posten.
Fast det ar klart, jag funderar att ta ut en hamd, jag menar ta alla saker och aven dem 130 euro som hon lamnade och unna mig nagot fint. Jag menar hur snallt ar det av henna att lamna mig har? Nej just det.
Fast a andra sidan har hon gjort sitt basta for att hitta mig nya goa vanner och hon har lyckats relativt bra. Ingen som henne, men det ar val lika bra.. Jag lever for farligt i hennes narvaro! Skamt a sido.

Annars har vi, jag, alena, aleina och yvonne, bara haft en vanlig hederlig avskeds utgang for henne i lordags. Valdigt trevligt med hog musik, drinkar och trevliga fransman. Slutade med att nagra skulle ta oss med till en natt club\disco men nar vi kommer dit vid 2 tiden kanner inte Alena for att betala dem dyra 13 euro som intradet kostar. Det var val lika bra for mig eftersom jag skulle, observera skulle, upp och spela fotboll tidigt pa sondag morgon. Det ar det sista dem sager till mig nar jag gar ur bilen "Glom inte att stalla fram klockan en timme". Min tidiga morgon som skulle vara 7 blev helt plotsligt 6. Dagen efter nar jag kommer dit vi har varat rendez vous inser jag att jag ar ensam. Matchen ar installd och jag har inte blivit informerad. 
Haha, borde kanna mig som den lilla stackars svensken som ingen bryr sig om. Mamman ville ringa och skalla ut min coach, men jag bara skrattar for mig sjalv. Dem ville val hamnas for alla ganger jag sagt till forsent att inte jag kan narvara pa match eller traning. Roligt mycket roligt!

Nej nu ska jag plugga franska, har haft ett langt givande samtal med mamman. Eller givande? Jag vet hur hela hennes livs historia ser ut. Hon behovde prata om nagonting annat nu nar hennes gudmor gick bort imorse. Bara jag som har svart att handskas med sanna sitautioner? Vad borde jag saga och gora nar hon star dar och grater? ge henne en varmande kram eller helt av lamna rummet? 
Vad jag gjorde var att sitta kvar och bara bete mig som vanligt, bra eller daligt fraga henne. Det var en mysig uppvackning sadar en mandagsmorgon med ett avslappnat samtal om allt och inget.

Baah,  tout a l'heure!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0