är precis vad jag och Malin känner oss nu. Efter att ha gått upp klockan 6 på morgonen, ögonen svider och att stänga av väckarklockan eller ställa fram den 3 timmar lockar som bara den. Men det gör vi inte, vi pallrar oss upp ur sängen och på med träningskläderna. Vi joggar i lungt tempo från haga till teg, med undantag för vissa broar där vi går.
Satsar allt vad vi har på spinningen och joggar tillbaka till haga. ;)
Ja se på fan, jag fick tom jogga med Malin trots att hon varit så anti!

Det är sjukt vad man plågar kroppen när man sitter där på cykeln, ändå känslan man har är - Det här tänker jag då fan aldrig göra om.
Men sen en kvart efter passet är slut, låter det mer som - Du, Malin, Fan vad jag taggar nästa spinning pass. Ja det är helt klart känslan efter passet som är det sköna och inte känslan under passet det kan jag konstatera.
Nej förutom att vi har varit duktiga och träna så har vi fått en längre dag. Hunnit duscha och haft en mysfrukost tillsamman, med Malins färskpressade juice, hur gott som helst.

Ne nu sitter vi dricker te och berömmer varandra, ska snart börja gå till skolan. Vi hörs senare. 
Jag har för övrigt en jätte härlig dag med 2 lektioner.  

Au revoir.